Vad trodde jag? Jag vågade hoppas på att en fyra års lång ond arvstvist skulle vara löst innan 1:a november. Varför skulle det inte krångla kanske jag skulle tänkt i stället. Men förhoppningsvis är det bara en kittlig häst som slår bakut på sluttampen. Själv bär jag lådor, svettas och går med darriga steg i trapporna, långsamt. För även långsamt leder någonstans. Har jag hört.
Samtidigt. Det skulle vara så lätt att vara bitter i min situation och vilja ge igen med råge så det svider. Men jag gör inte det för jag är inte sån. Jag kan leka med tanken. Och ge en släkting alla karaktärsdrag från Krösus Sork, Lakritstrollet, Gargamel, Stora stygga Vargen och JvA plus han galningen i Batman …..Jokern.
Själv är jag Bamse, Skalman och Lille Skutt. 🙂
Tack för jag fick avreagera mig en stund. <3
16 Comments
Sahra
15 oktober, 2013 at 16:17Älskar dina ansiktsuttryck i några inlägg ned.
Jag tror på något sätt att man vinner på att behandla människor som man själv vill bli behandlad. Tyvärr biter det inte på alla, men jag tror trägen vinner. Därför försöker jag heller inte provoceras av bitterhet o trångsynthet. Någon gång ska det här passera. Livet går vidare utan det där som infekterar
Kram
✫ Fru Eriksson
15 oktober, 2013 at 17:19Härliga miner du har finis…
Låter ju mysigt att du är Bamse,Skalman & lille Skutt 🙂
Kram
Hilde
15 oktober, 2013 at 17:52Heja dig! Det låter absolut bäst att vara Bamse, Skalman och Lille Skutt
Kram<3
Helen
15 oktober, 2013 at 18:19I tanken kan man göra det mesta, tänker jag. T o m mörda folk.
Ett utmärkt sätt att få ut möget och sen släppa det.
Trist att det ska bli bråk om arv – det är ju trots allt bara världsliga ting.
Nilla
15 oktober, 2013 at 18:41Heja du! Stor Kram Nilla
AnnaSC
15 oktober, 2013 at 19:20jag tycker du gör rätt. Ttänk vad som men var som Bamse. 🙂 du mår nog själv bäst av det. kram
Tina
15 oktober, 2013 at 19:26Alla älskar Bamse, Lille skutt, Skalman, för deras stora hjärtan. Men vem vill vara vän med Stora Stygga Vargen??? Pengar kan man ha i överflöd men har man inga vänner är man nog världens fattigaste människa. Heja dig vännen. Kramisar Tina
Helena
15 oktober, 2013 at 20:14Fy för arvstvister! Det är så sorgligt hur relationer kan förstöras. Och enligt mig är det tvister som faktiskt kan börja av att en part är girig. Oftast så krävs det ju två för en konflikt, men i arvstvister anser jag att det räcker med att en är egoistisk…
Hoppas ni kommer till en lösning snart, så du kan lägga det bakom dig!
Kramar
Linda G
15 oktober, 2013 at 20:29Det är väl en jäkla tur att jag tatuerar mig och köper Mollysar för pengarna. Blir inget kvar att bråka om;)
Skämt åsido, förstår att den skiten tar på krafterna…….Kram!
solid
15 oktober, 2013 at 20:50Jag hoppas innerligt att du snarast får lämna detta trista bakom dig, tyvärr hör det ju inte till ovanligheterna
men det gör det ju inte roligare.
Kramar
Jeanette
15 oktober, 2013 at 21:49Finaste Lingon….blir så ledsen å dina vägnar. Så otroligt tråkigt när det blir arvstvist, en riktigt tung energidränerare är vad det är. 🙁
Kramar
Memelie
15 oktober, 2013 at 22:58Det kryper i kroppen när jag läser vad du går igenom. Såååå jobbigt!
Avreagera dig du bara… då mår man iallafall lite bättre.
Var rädd om dig!!!
Karen
16 oktober, 2013 at 04:06It is sad that worldly goods become the focus to ruin relationships. I understand your anger and I hope that throwing out words on the blog helps to ease the mood.
Sending good thoughts to you for happier days ahead,
Karen XOXO
Anne
16 oktober, 2013 at 07:01Jag är så stolt över dig – du tacklar det här fantastikst och jag önskar att jag kunde hälsa på dig nu för jag saknar dig som bara den!
Kramar
P.S Oskar gömde sig under sängen i går och vägrade komma fram och hälsa på sin förra matte 😮
Pöss!
Carina
16 oktober, 2013 at 08:23Kramar i massor kommer härifrån
Fiona
16 oktober, 2013 at 23:45Määä. Så trist. Hoppas ändå att Krösus Sork besinnar sig så att du kan få ett avslut på all denna röra.
Kramar