Lingon om.....

ich schmelle auf….lagen om alltings ungefärlighet

Ja riktigt så illa är det inte att jag smäller av men jag fnissar och svär lite samtidigt. På skånska skulle jag kunna säga -Jag blir tooooooosig.

Saken är den att Misse och jag ska ha gäster i eftermiddag och det ska bli jättekul men men jag hittar endast locket till stekgrytan som varit nerpackad. Stektermometer – check, knivar – check. Älgstek – check. Men hur retligt är det inte att själva grytan gömmer sig i……

…i någon av dessa kartonger som jag har ägnat senaste timmen åt att öppna och leta igenom. Utan att hitta den men med den bonuspoängen att här är lite mer rörigt än i morse. 🙂

Så vi har gett upp jag och Misse, ägnar oss och lite städning och lyssnar på musik i stället. Come what may och det blir nog bra ändå.

Jag tycker det ska bli jätteroligt att ha gäster. 🙂 Det blir lite tjejmiddag på temat husmanskost och den där älgen ska nog bli tillagad ändå. Egentligen borde jag ha gäster varannan vecka, då hade städningen ju varit fenomenal här hemma.

kramar och vi hörs i kväll, jag hoppas på att ta några snygga bilder på dukningen för nu ska ni slippa se fler kartongbilder.

5 Comments

  • Annelie

    Fnissar..så kan det vara ibland! Känner väl igen mig..
    Önskar dig o de lyckligt inbjudna en trevlig kväll! Blir säkert bra utan stekgrytan.
    Kram,
    Annelie

  • Lotta

    Jag har också upplevt att saker fått fötter. Oftast finns de på ett mycket logiskt ställe. I alla fall ansåg jag att stället var logiskt när de sattes dit.
    Har kommit på att leta är meningslöst. Blir bara mer stökigt och plötsligt sitter man med annat jobb är det ursprungliga.
    ”Låten saken komma till mig”- är mitt sätt. Jag struntar i att leta. Gör något annat, tar en kopp kaffe. Men letar i hjärnan.
    Kan påstå att jag faktiskt hittat allt jag letat efter så. 😉
    Hoppas middagen blev bra.

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *