Är man innekatt med lust att jaga så är det bästa som finns att komma ut. Varje morgon eller kväll får jag gå ut och valla Selma och hon njuter varje sekund även om det var lite väl kallt idag om tassarna. Helst vill hon sätta tänderna i en fågel och jag får springa bitvis för att hinna med henne när något spännande prasslat omkring i löven. Det blir ju ingen fångst så länge jag är med vad det nu beror på? Men vi håller drömmen vid liv och jag tror det räcker bra för Selma. Ni ser hur intensiv hon ser ut? Fokus där. Jag önskar jag kunde ge…