Morfars gamla kök. Och en bild som jag bara har smutsat ner med lite skrap och prassel för jag fick lust med det. Morfar åt alltid eftermiddagssmörgås på brunt sött bröd och drack en hutt. Varje dag. Kaffekoppar med fat och han bjöd alltid förbipasserande på fika. Strax brevid stolen till vänster brukade han skjuta kaniner genom ett hål i väggen ut i trädgården. Allt dolt under ica-almanackan där det fanns en hemlig lucka. -Inte kan man öppna dören, sa morfar med ett flin. Då springer di iväg.
Morfar hade alltid grå kläder, eller mörkgröna och när det var festligt lite åt det fabriksblå hållet. Och så keps såklart. Men inomhus gillade han färg och målade alla lister och detaljer i en grön färg som han blandade själv. Vi talar numera om morfargrönt. En sorts mjuk mintgrön färg som finns lite överallt i huset.
Till och med här på ett ventilsnöre. 🙂
Och kaninerna? Jo de tillagades efter en massa underliga recept. Och jag vägrade alltid att smaka. På snudd blev jag nästan vegetarian på köpet. Fast morfar var en sån som tog till vara på allt, och levde av naturen. Odlade sina grönsaker själv, fiskade i sjön och var nästintill självförsörjande i hushållet. Inget glorifierande med det, på den tiden var man tvungen att klara sig genom krig och fattigdom i Sverige. Som han hade gjort…
♥
Ja, några bilder fick visst ackompanjemang av barndomsminnen? Så det kan gå? Ikväll är jag tröttare än trött så nu blir det sängen genast. Ta hand om er därute..♥
18 Comments
Victoria - Elvira Spekulerar
20 september, 2012 at 21:38Vilka härliga bilder och underbart kärleksfull berättelse om din härliga morfar, underbart!
Kram Victoria
Lingon
21 september, 2012 at 07:57Han var en härlig prick morfar…!
kramar och ha en fin dag
Linda G
20 september, 2012 at 21:43Underbart! Verkar som om din morfar var ett original:) Skjuta kaniner genom ett hål i väggen är ju genialt! Kram
Lingon
21 september, 2012 at 07:58Eller hur? Han hade ett hål i varje väderstreck.
kramar
fina
20 september, 2012 at 22:10Vilken härlig morfar du hade! Jag saknar min. Han hade också en massa idéer och påhitt.
Kramar
Lingon
21 september, 2012 at 07:59Ja, de där påhitten. Jag önskar att jag kommer att vara lika rolig när jag blir i den åldern. 🙂
kram
Titti
20 september, 2012 at 22:11Härlig tapet….o härlig morfar…lite som Runar angående skjutandet!!
Kram Titti
Lingon
21 september, 2012 at 08:00hahaha! Ja, det kan man ju faktiskt säga..
kram
Trebarnsmamman
20 september, 2012 at 22:23Vilken härlig morfar och vilka härliga minnan. Finns huset kvar i släktens ägor?
Betalar OM i morgon – har haft lite rörigt några dager.
Lingon
21 september, 2012 at 08:01Absolut, ett hus med hål i väggarna gör man inte av med i första taget…
Ha det gott så hörs vi via mail. Ditt paket är färdigt för avgång. 🙂
kram
Hilde
20 september, 2012 at 22:54Vilken underbar morfar! Alla tapeter och färger är underbara..
Kram
Lingon
21 september, 2012 at 08:01Ja, vi efterlevande har alltid förundrats över hans fina tapetsmak, lite romantisk sådär fastän han bodde själv.
Ha en fin fredag!
<3
Nina
20 september, 2012 at 23:41Låter som en härlig människa..
Lingon
21 september, 2012 at 08:02ja, verkligen. Och tack för din fina kommentar..
Ha en go fredag nu
Nena
20 september, 2012 at 23:48underbart – både text och bild! Och en färg helt i min smak den där morfarsgröna!
Kram
Lingon
21 september, 2012 at 08:03Ja, kanske en färg att promota. Morfarsgrön? .)
kram på dig
Sanna
21 september, 2012 at 06:43Vilken fin liten historia jag fick till mig denna mörka morgon. Underbara bilder med. Njut av minnena men låt dem inte hindra dig idag brukar jag tänka.
Ha en fin fredag! Kramis
Lingon
21 september, 2012 at 08:04Tack det gör jag.
Och lycka till nu med huset.
kram